3 trimestrar
Man brukar dela in graviditeten i 3 faser - trimestrar, och det finns olika saker som sägs vara typiska för de olika perioderna. Speciellt när det gäller förstagångsföderskor! En del stämmer rätt bra på mig...
1:a delen - oktober-mars
Glädje över att testet är positivt...
Man tror inte riktigt på att det verkligen finns en bäbis, och väntar på minsta tecken.
Ser jag inte liiite tjock ut??
Man funderar på när man ska berätta nyheten för bekanta, ska man vänta till efter den
magiska v 12 när risken för missfall minskar? Man försöker lära sig listor med saker man inte
bör äta. Illamående - och allting luktar äckligt! Dessutom enorm trötthet och man kan
sova hur länge som helst. Runt v 17 får man gå på ultraljud och se bäbisen! Och den blir
plötsligt mera verklig. Ibland kan den visa sig vara 2 stycken... Kring v 20 kan sparkarna
börja kännas. Enorm lycka! Bevis på att bäbisen existerar. Magen börjar växa lite.
Andra skojiga symptom är klåda över hela kroppen och näsblod. Ett himla
spring på toaletten - kissnödig så fort man gått därifrån.
2:a delen - mars-april-maj
Illamåendet går över och man blir istället enormt hungrig! Man mår bättre eftersom man
orkar mera och magen är ännu inte tillräckligt stor för att vara ivägen. Detta brukar
vara den bästa delen av graviditeten. Mammakläder
inhandlas, gärna så fort som magen syns... Foglossningen känns av
när bäbisen blir tyngre och man måste vagga fram (om man inte gjort det tidigare)
Brösten har vuxit en massa och kanske kommer det redan lite mjölk ur dem.
Sammandragningar med ojämna mellanrum - magen övar. Märks mest när man rör på
sig - man måste stanna för att de ska ta slut.
Från MVC får man order om att äta järntabletter och man håller uppsikt
på ev. diabetestecken och havandeskapsförgiftning. Bor man i rätt län,
har några kompilikationer eller betalar extra kan man får gå på ett ultraljud till,
för att kolla bäbisens tillväxt och då får man kanske reda på om det är en pojke
eller flicka...
3:a delen - maj-juli
Magen är stor och i vägen - man slår i den och spiller på den. Bäbisen trycker på
urinblåsan och magsäcken, och man får svårt att andas och halsbränna. Samla vatten
- fötterna blir ballonger och ringar får inte plats på fingrarna längre. Bäbisen
kämpar för att kunna röra sig i det allt mindre utrymmet och det känns nästan
som om den försöker slå sig ut. Runt v 36 vänder bäbisen förhoppningsvis huvudet
nedåt och fixerar sig där. Magen sjunker ihop. Då lättar trycket uppåt, men det
ökar snart igen när bäbisen växer mer.
Sista veckorna är man väldigt trött på att vara gravid och man svär åt bäbisen
att komma ut NU! Oro över förlossningen har gått över till
ivrig väntan på att få värkar så att något ska hända snart
- eller så har man smärtsamma värkar då och då som inte gör någon nytta...
Var det där vattnet som gick!!?