Fördelen med distansutbildning (DU) är att studenten får större inre kontroll över sina studier, och att man får möjlighet att djuparbeta materialet på ett självständigt sätt. Till nackdelarna hör att det kan kännas ensamt och att det krävs mycket självdisciplin vilket kan vara en orsak till att det är vanligare med ett stort deltagarebortfall i DU (man blir sk. dropout).
DU = undervisningsmaterial + kontakt med lärare/handledare
Att undervisa i förväg! Svårare vid DU eftersom man inte kan utnyttja kroppsspråk och tonfall, man märker inte direkt om någon inte förstår - man måste försöka simulera tvåvägskommunikation på annat sätt! En studiehandledning behövs.
Bra att snabbt väcka läsarens intresse med tex ett citat eller exempel. Inlärningsmål bör finnas med för varje studieenhet - använd tex uttryck som "ge beredskap, förstå, känna till, kunna hitta, få möjlighet, pröva var du står, insikt om din egen inställning...". Aktualisera nödvändiga förkunskaper för varje ämne genom att hänvisa till tidigare avsnitt, smyga in en repetition, ge uppgifter. Kursförfattaren bör vägleda den studerande genom att säytta in stoffet i ett större sammanhang, stimulera till jämförelser med egna erfarenheter, klaragöra den inre strukturen i stoffet, förklara grundläggande begrepp och regler samt förenkla krångliga partier i litteraturen. Feedback från läraren är förstås extra viktigt när studenten sitter för sig själv och läser. Här finns en chans för lärarens personliga uppfattning att komma fram också.
Insändningsuppgifter bör vara relaterade till kursmålen (!), vara stimulerande att göra och utgöra en del i en bra dialog mellan student och lärare. De bör vara tydliga så att studenten vet exakt vad som krävs, och så att de inte blir onödigt svåra att rätta. De får inte vara för svåra, men bör samtidigt leda till djupinlärning
En god distanslärare kan kompensera ett bristfälligt material, men ett bra kursmaterial kan aldrig uppväga en usel kommunikation med läraren.
Bååth betonar att studenten bör uppleva mänsklig kontakt och förståelse. T.ex. bör lärare o kursdeltagare presentera sig för varandra. Eftersom tillfredställelse och framgång är viktigt, bör distansläraren bidra till detat genom att ge uppmuntrande feedback. Tvåvägskommunikation kan skapas genom att ge många kommentarer i det material studenten skickar in, så att en dialog efterliknas. Lärtaren kan också försöka göra kopplingar till studentens egen bakgrund, för att ytterligare motivera.
Lärarens pedagogiska uppgifter i datorbaserat forum: stimulera deltagare till aktivitet, dämpa alltför aktiva deltagare, stödja deltagare som har svårigheter (eller få andra att hjälpa dem), skapa struktur i diskussionerna genom att initiera ämnen, bidra med egna synpunkter och se till att ämnet blir allsidigt belyst.
Det är viktigt att tänka igenom varför man vill att kursen ska innehålla obligatoriska träffar. Då hindrar man ju vissa personer från att delta! Kombinationer av DU och NU minskar dock risken för deltagarbortfall.
Den första träffen är viktigast, för att man ska kunna bekanta sig med varandra. En avslutningsträff är också bra.
Både själva utbildningen och studenternas lärande kan utvärderas. Hur många fullföljde kursen? Vad blev resultaten för studenterna? Hur värderar studenterna själva kursen?
Bååth, J. A. (1996). Handbok för distansutbildare. Stockholm, Utbildningsförlaget Brevskolan.
©2005 Malin Seeger 
utbildningsdesign