utbildningsdesign

Lärstilar - Hjärnans uppbyggnad (bearbetning)

Beroende på vilken hjärnhalva som är dominant föredrar man enligt vissa teorier att lära sig på olika sätt.

Har man en sekventiell/analytisk lärstil vill man se detaljerna först innan man förstår helheten. Nytt material bör presenteras stegvis, sekventiellt och organiserat. Har man däremot en global/holistisk lärstil vill man däremot se helheten först och bli känslomässigt fångad av tex en personlig anokdot. Den holistiske studenten vill göra många saker samtidigt, gärna i grupp i motsats till den sekventielle studenten som helst gör en sak i taget och görna jobbar själv.

Holisten är oftast mer spontan medan den sekventielle planerar och har att-göra-listor. Holistisk informationsbearbetning medför att man föredrar bilder, kinestetiska och mer konkreta fantastieggande instruktioner, medan verbala instruktioner, språk och fakta är bra för den sekventiella lärstilen. (Boström, 1998 efter Dunn&Dunn).

Gardners (1994) beskrivning av sju olika sorters intelligenser; lingvistisk, musikalisk, logisk-matematisk, spatial, kroppslig-kinestetisk och interpersonell (social intelligens och självkännedom) är en kritik mot uppfattningen om att det skulle finnas en generell intelligens som kan mätas i test. Hans teori om 'multiple intelligens' omfattar numera även en naturintelligens och en existentiell intelligens. Alla människor har olika förutsättningar för att kunna använda sig av dem och de är även kulturellt betingade.

Nya intelligenser har även "upptäckts" senare (Gardner, 2003). För att kunna utnyttja dessa olika intelligenser krävs att man själv kan bestämma målet med sin utbildning, så att man inte begränsas till att fördjupa sig inom ett fåtal områden.