Kolbs
teori innebär att man ser lärandet i två
dimensioner, begripande och ombildning (Illeris, 2001).
Man kan begripa
på två olika sätt, förstå via abstrakt begreppsbildning
eller uppfatta direkt genom en konkret upplevelse. Lärande skapas dock
inte förrän man
ombildat kunskapen så att den passar in i tidigare kunskapsstrukturer.
Ombildning sker via expansion och aktivt experimenterande eller
genom reflekterande observation och tillskrivande av mening
(Illeris, 2001).
Utifrån detta diagram identifieras fyra olika sorters
kunskap, och samtidigt fyra olika sätt att lära sig:
Figur 1: Kolbs lärcirkel (efter Illeris, 2001)
- Assimilativ: reflektion och abstraktion
Gillar abstrakta idéer, att skapa konceptuella modeller,
problemlösning,
läsning, teorier, jämföra alternativa lösningar,
strukturerade aktiviteter och
detaljerade instruktioner.
- Konvergent: abstraktion och aktivitet
Gillar att hitta praktisk användning för idéer,
värdera konsekvenser och välja
lösningar, följa detaljerade stegvisa instruktioner, aktiviteter,
trial-and-error, att få tydliga mål. Mindre bra på
interpersonella problem.
Slutledning/deduktion: ämnesorienterad
undervisning ger denna sorts kunskap enligt Illeris (2001).
- Ackomodativ: aktiv och konkret
Gillar att få praktisk erfarenhet, aktivitet, genomföra
lösningar, risktagande, diskussion, gruppaktiviteter, samspela med andra.
Ogillar struktur och auktoriärt ledarskap, men gillar att själv vara ledare.
- Divergent: konkretion och reflektion
Gillar fantasifulla, nyskapande aktiviteter, hitta på saker, diskutera,
identifiera problem och samla information, vara personligt engagerad,
känslor, gruppaktiviteter, egna studier.
Kreativitet, mångfald: problembaserat lärande ger denna
sorts kunskap enligt
Illeris (2001).
Beskrivningarna av de olika lärstilarna är de som fastställs
i Kolbs Learning Style Inventory (LSI) enligt Santo (2004).
Eneroth använder exempelvis Kolbs lärstilar vid design av en
nätbaserad kurs (Eneroth, 2001). Honey & Mumford (1985) har utgått
från Kolbs modell och utvecklat en mätmetod som främst är
avsedd för problemlösare och ledare. Här
finns de fyra lärstilarna aktiv, reflekterande, logisk och
praktisk.