Det finns mängder av olika teorier om lärstilar, kompletta med test att utföra så att man kan få reda på sin (oftast sitt barns) okända förmågor. Därefter ska man stödja dessa så att personen kan utvecklas till en stjärna... Tills stor del är teorierna en reaktion mot den icke individanpassade undervisningen där elever klassas som ’sämre’ och tappar lusten att studera bara för att det klasssiska sättet att lära ut inte passar dem. (Boström, 1998; Hannaford, 1998). Förutom att ge skoltrötta lust att studera kan teorierna även utnyttjas till att anpassa distansundervisning till enskilda individer (Lärstilsmodeller i teori och praktik, 2004).
Olika teorier om lärstilar tar upp olika infallsvinklar (Lärstilsmodeller i teori och praktik, 2004). Dels tittar man på kontexten kring studenten, dels vilket sinne den studerande fördrar. Andra teorier tar upp sättet att bearbeta data vid inlärning. När det gäller olika preferenser för miljön kring studierna menar artikelförfattaren att distansutbildning har sina fördelar. Via denna studieform kan ju den lärande ha stort inflytande över när, var och hur man vill plugga. Det är bra om utbildningsanordnarna kan hjälpa studenterna att bli medvetna om vilka förutsättning som passar dem. Datorn som lärhjälpmedel ger också fördelar när det gäller sinnespreferens eftersom de ger både visuella, auditiva och taktila signaler. Det är lätt att rikta sig till flera sinnen med bilder, text, film, ljud, diskussioner, rörelse, eget utforskande osv. När det gäller olika sätt att bearbeta data, tex holistiska, seriella, fysiskt aktiva metoder, är det även här viktigt att göra studenterna medvetna om olika stilar, samt visa att alla varianter är accepterade. (Lärstilsmodeller i teori och praktik, 2004).
Jag kommer här att ta upp ett antal exempel på olika lärstilsteorier, utifrån ovanstående indelning.
Lärstilsmodeller i teori och praktik. (n.d.). Hämtad: 2004-02-17 från Centrum för Flexibelt Lärandes webbplats: http://www.cfl.se/?sid=45.
Boström, L. (1998). Från undervisning till lärande. Brain Books, Falun.
Eneroth, C. (2001). Magic or Realism? Transforming learning styles into design features in net-based education. Learning Technology, Volume 3, Number 3, July, 2001. http://lttf.ieee.org/learn_tech/issues/july2001/#4. Hämtad: 2004-02-25.
Gardner, H. (1994). De sju intelligenserna. Brain Books, Falun.
Gardner, H. (2003). Multiple Intelligences After Twenty Years. http://www.pz.harvard.edu/PIs/HG.htm. Hämtad: 2004-02-25.
Hedin, A., Svensson, L. (red). 1997. Nycklar till kunskap. Studentlitteratur, Lund.
Hannaford, C. (1998). Dominansfaktorn. Brain Books, Falun.
Honey, P. & Mumford, A. (1985). Lärstilshandboken. Lund : Studentlitteratur.
Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Studentlitteratur, Lund.
Learning Styles Network; Dunn, R. & Dunn, K. Dunn and Dunn Learning Style Model. 2003. http://www.learningstyles.net/index.html. Hämtad: 2004-02-25.
Marton, F. & Säljö, R. (2000). Kognitiv inriktning vid inlärning. I: Marton, F., Hounsell, D. & Entwistle, N. (red). Hur vi lär. Prisma, Stockholm.
Santo, S. A. Kolb Learning Styles. http://www.usd.edu/~ssanto/kolb.html. Hämtad: 2004-02-25.
©2005 Malin Seeger 
utbildningsdesign