[Lärperspektiv]

Situerat lärande

En central uppfattning i teorier om situerat lärande är att kunskap konstrueras dynamiskt i ett socialt sammanhang. Vår uppfattning om vad vi gör påverkas av hur vi uppfattar vår roll som medlemmar i samhället (Clancey, 1995), tex hur vi klär oss, hur vi pratar. Ur ett situerat perspektiv är alla handlingar sociala oavsett om man befinner sig bland folk eller är ensam.

Kunskap är kontext- och situationsbunden ('embodied'). Kunskap om vad man säger och gör, praktik, är därför inte detsamma som teori, beskrivningar av vad folk gör. Detta medför att man inte kan bli medlem i en gemenskap av professionella genom att ta över redskap och lära sig regler, eller genom att någon berättar om det. Man måste delta i arbetet. (Clancey, ibid.).

A. Utbildning via situerad lärteori
B. IKT och situerat lärande

Inom situerat lärande betonar man vikten av att den lärande får arbeta med autentiska uppgifter och själv dra slutsatser därifrån. Motsatsen till detta är dock vanligare i skolmiljö, dvs att eleven får ett påhittat exempel eller bara en uppgift att följa en viss mall (tex öva på gångertabellen). Detta lärandesätt har kallats 'arrogant perception', och ger inte några applicerbara kunskaper utanför skolmiljön eftersom eleven bara lär sig lösa skoluppgifter. Dessutom får eleven inte någon motivering till varför hon ska lära sig ämnet.

I en liknelse med en turist och den vanlige resenären har någon annan på förhand bestämt vad som är viktigt att se på resan och skrivit en guidebok (arrogant perception). Turisten följer guiden och får se stadens största monument. Resenären letar sig istället fram i staden på egen hand och får därmed uppleva staden på samma sätt som innevånarna. På samma sätt bör en lärande arbeta med samma sorts uppgifter som kan förekomma i verkligheten, tex att planera en fest. (Mönkkönen & Enkenberg, ibid. efter Damarin, 1993)

Litteratur

Clancey,W.J. (1995). A tutorial on situated learning. Proceedings of the International Conference on Computers and Education (Taiwan) Self, J. (Ed.) Charlottesville, VA: AACE. 49-70, 1995. http://cogprints.ecs.soton.ac.uk/archive/00000323/00/139.htm. Läst: 2004-02-13.

Mönkkönen, H. & Enkenberg, J. (1996). Situated Learning and Instructional Design. Joensuu universitet.

Snyder, K. Farrell, R. Baker, N. (2000). Online Mentoring: A Case Study Involving Cognitive Apprenticeship and a Technology-Enabled Learning Environment. Proceedings of ED-MEDIA 2000, World conference on educational multimedia, hypermedia and telecommunications. http://www.research.ibm.com/AppliedLearningSciWeb/Snyder/edmedia.htm. Läst: 2004-02-19.

Wilson, B. G., Jonassen, D. H., & Cole, P. (1993). Cognitive approaches to instructional design. In G. M. Piskurich (Ed.), The ASTD handbook of instructional technology (pp. 21.1-21.22). New York: McGraw-Hill. http://carbon.cudenver.edu/~bwilson/training.html. Läst: 2004-02-19.

mer om situerat lärande:

Damarin, S.K. (1993). Schooling and Situated Knowledge: travel or turism? Educational Technology, 33(3), 27-32.

Collins, A. (1991). Cognitive Apprenticeship and Instructional Technology. I Lorna Idol and Beau Fly Jones (Eds.) Educational values and cognitive instruction: Implications for reform (pp121-138). Hillsdale, N.J. Lawrence Erlbaum Associates.

Lave, J., Wenger, E. (1991). Situated learning legitimate peripheral participation. Cambridge university press.

Nielsen, K. & Kvale, S. (1999). Mästarlära lärande som social praxis. Köpenhamn, Hans Reitzels Förlag A/S.

Smith, M. K.. (2003) 'Communities of practice'. The encyclopedia of informal education, 2003. http://www.infed.org/biblio/communities_of_pratice.htm.

Stein, D. (1998) Situated learning in adult education. Eric Digest, No 195, 1998, ERIC clearinghouse on adult career and vocational education Columbus OH http://www.ericfacility.net/databases/ERIC_Digests/ed418250.html

Wenger, E. (1998) Communities of practice learning as a social system. Systems Thinker. http:// http://www.co-i-l.com/coil/knowledge-garden/cop/lss.shtml.

©2005 Malin Seeger utbildningsdesign