Mönkkönen & Enkenberg (1993) tar upp fem olika former av situerat lärande som kan användas för att förstå och underlätta lärande: Modelling, Coaching, Articulation, Reflection och Exploration.
Eftersom perception är något individuellt men kunskap är kulturellt och socialt konstruerad måste delad förståelse förhandlas fram. När studenten hör andras perspektiv hjälper det dessutom att konstruera egna mål och strategier. Diskussion mellan de lärande och deras mentorer bör därför stödjas.
Det är viktigt att relatera fakta till något som är relevant för studenten, ett meningsfullt sammanhang så att denne kan förstå vad experten skulle ha för nytta av dem. En studie har visat att elever med förankrad undervisning hade lättare att överföra kunskaperna till helt nya situationer. Mönkkönen & Enkenberg (1996) säger exempelvis att "elever ser inte matte som en spännande uppfinning för att lättare lösa problem, utan som fakta som måste läras in". Lösningen är att ge en mer komplex bakgrund och att sedan låta eleverna själva skapa den exakta uppgiften (t.ex. Indiana Jones ska resa till Sydamerika, vad kommer det att kosta?)
Undervisningen kan ske via en sekvens av uppgifter med ökad svårighetsgrad. På så sätt simulerar man verkligheten på ett säkert och kostnadseffektivt sätt. Man kan också öva på att använda redskap och kunskapsresurser så som man gör i verkligheten.
Lärande och utvärdering bör integreras. Utvärderingen måste ske kontinuerligt så att utbildningen kan anpassas till den lärande. Studenten bör även reflektera över det han lär och sin lärandeprocess, något som kan ske tex. mha portfolio. Den lärandes egen utvärdering är speciellt viktig för att hon ska kunna sätta upp egna mål och motiveras att lära sig.