utbildningsdesign

Hur vi lär (Marton et al, 2000)

Detta är min punktlista med det viktigaste ur boken Marton, F; Hounsell; Entwistle (red). 2000. Hur vi lär. Prisma, Stockholm. (utvalda kapitel). Att använda olika inlärningsmönster ger olika effektivitet. Det är en bra idé att utveckla ett eget angreppssätt när man studerar, eftersom det har visat sig att högpresterande studenter utvecklar en egen studieteknik.

Kapitel 2:
SOLO-taxonomin: utkomsten av inlärningen

pre-strukturella
uni-strukturella
multi-strukturella
relationella
utvidgat abstrakta

(Kap3) Om man inte ens försöker förstå, kommer man inte att förstå...
Det som inte är meningsfullt är svårt att minnas.
Om man har en atomistisk lärstil, och arbetar hårt kommer man att lyckas bra i skolan.
Att väcka en inre motivation: intresse, relatera till studentens liv

intresse + avspänd = djupinlärning
ängslan + hot = ytinlärning

Inlärningsstilar som TV-program:
ytinlärning - Jeopardy,
holistisk strategi - Röda rummet
djupinlärning - Fråga Lund I samhället premieras ytinlärning? Strategin grundläggs redan på lågstadiet: minsta motståndets lag...

(Kap10)
olika sorters mål med att utbilda sig:
- akademisk
- yrkesinriktad: relevant för karriären / ge kvalifikationer (certifikat)
- personlig: vill förändras, utvecklas / kompensera tidigare hinder
- social: ej relaterat till studierna

Man måste få in kursinnehållet i ett eget sammanhang för att lära sig
Inlärning: kvantitet eller kvalitet?
Att lära sig om att lära! - egna studier + utlärande

Kapitel 7 - Inlärning och uppsatsskrivande, Hounsell

Är uppsatsskrivande en bra inlärningsmetod?
Beror vilken strategi studenten använder - 3 olika varianter.
Vilken strategi studenten väljer beror på uppgiftens utformning!

Inte alltid bra!

Även om studenten har som mål att lära sig finns det saker som komplicerar situationen.
Det finns ofta 2 syften till att man uppsats in går i en kurs - examination och inlärningstillfälle. Risk att de hamnar i konflikt - studenten strävar bara efter att bli godkänd och missar fördjupningstillfället. Även om studenten verkligen strävar efter att uppnå något med uppsatsen, så kan möjligheterna begränsas (omöjligt) pga examinationskraven. Om Initiativet kommer utifrån - om ämnet ej är egenvalt. Handledaren kan alltid mer - känna sig tvungen att skriva om något nytt som denne ej känner till.

Finns 3 strategier

Studie: studenter i historia skriver uppsats. Hade 3 olika uppfattningar om hur man bör skriva uppsats.
-   Diskussion: organiserad presentation av en diskussion som stöds av hållbara bevis. För gram en ståndpunkt och stödjer den med bevis. Övertygande.
Bygga ihop data till en helhet - ett sammanhang:
-   Synpunkt: också föra fram ståndpunkt o skapa organiserat sammanhang, men utan data som stödjer det.
-   Återgivning: ordnar data i en snygg framställning. Idéer betraktas som enskilda/fristående utan någon organisation. Bara presentera efter varandra. Historia: kronologisk ordning.
Val av strategi påverkar också hur man går tillväga. Återgivning: följa en befintlig struktur (kronologi) eller göra som nån annan (faktabok). De andra tänker ut en egen struktur som är relaterad till vad de vill uppnå med uppsatsen (ståndpunkten).

Vad är en bra strategi?

Bra betyg: disk - synp - åter
Djup-/ytinriktning: konstruera mening, vara aktiv - ej återupprepa / vara passiv
Holistiskt/atom: sökandet efter mening. Synpunkt har vissa drag av det - försöker skapa helhet, men tolkning av data undviks samtidigt.

Varför olika strategier? Hur gör man uppsatsskrivandet till ett bra inlärningstillfälle?

Idealet för historisk institution: diskussion! Varför finns de andra uppfattningarna kvar?
Återgivning: ständigt uppsatsskrivande- ingen tid till eftertanke. Privat aktivitet - kan ej diskutera med andra. Osäkerhet om vad uppsatsskrivandet är till för!
Synpunkt: studentens inställning till studier: vill vara originell, vill uttrycka egna tankar, vara kreativ

Kapitel 8 - Att lära genom problemlösning, Laurillard

Problemlösning anses vara ett bra sätt att ta till sig kunskap. Men det visar sig att även här avgör studentens strategi kvalitén på kunskapen. Hur läraren utformar uppgiften påverkar, men dessutom är omgivningen viktig. Vanligt är t.ex. att studenten missar att lära sig något nytt om ämnet, istället bara följer ett exempel som läraren tog upp. Man tittar mer på vad läraren uppmärksammar och hur examinationen är utformad än hur man kan tänkas behöva denna kunskap i framtiden.

Varför problemlösningsövningar?

Bra för att öva tillämpa kunskaper i nya situationer. Processen viktig - inte själva lösningen. Ska öka förståelsen av ämnet genom att strukturera fakta så att den passar in i egna mentala begreppstruktur. Skapa en personligt upplevd innebörd.

Funkar ej med standardproblem som man känner igen från kursboken - ytkunskap. (priset på en bulle - bryta sig ur tankemönster)

Teori - hur löser man problem?

Gestaltteori - varseblivning. Uppfatta problemets helhet. Problemets innebörd för den studerande - dvs även sammanhanget runt uppgiften är viktigt.
Infobehandling - mekanismer. Använda rätt heuristisk regel, bryta ner problemet

Praktik - hur löser man problem?

12 universitetsstuderande naturvet. löste 3 problem och svarade på frågor om hur det gått tillväga. Alla relaterade problemet till det pedagogisk sammanhanget - tex "tittade på exemplet från lektionen", "gick igenom anteckningarna", "eftersom det var X som ställt frågan.…". Mindre uppmärksamhet på själva ämnet!

31 universitetsstuderande teknik/naturvet intervjuades om problem de löst. Fann tecken på både yt- o djupinriktning. Innebörden bakom orden eller orden i sig - föreställa sig verklighetsrelatering eller bara minnas anteckningar. "Försöker föreställa mig vad som pågår" - "jag skrev bara av förra årets anteckningar".
Inte så att en viss student alltid gör på samma sätt - beror på uppgiftens utformning, förhållandet till andra uppgifter, tidigare erfarenheter, uppfattningen om läraren, hur betygsättning sker.

Holistiskt: bevara underliggande struktur, relaterar till större sammanhang
Atomistiskt: bara detaljer, orelaterat; bolla med delarna tills de passar ihop oavsett struktur/syfte, ej integrera dem.

Pask - konversionsteorin. Operationsinlärning - förståelseinlärning
En uppgift förutsatte att man använde en viss sorts tänkande, en annan kunde man välja.

Var är en bra uppgift i problemlösning?

Utformningen måste vara komplex nog att kräva att man förklarar teorin bakom, testar hypoteser, inte bara mekaniskt. Läraren måste få studenten att tänka på rätt sätt! Därför måste läraren vet hur studenten tänker.